En av de stora miljöfrågorna är klimatförändringarna och de alltmer påtagliga effekterna som skyfall, värmeböljor, skogsbränder och stormar. Klimatförändringarna beror främst på mänskliga aktiviteter som förbränning av fossila bränslen och användningen av markytan. Klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för såväl människor och djur som hela ekosystem. En hög biologisk mångfald och ett stabilt ekosystem har en bättre förmåga att klara av klimatförändringarna och är basen för vår försörjning och överlevnad. 

Världens länder kom år 2015 överens om att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader Celsius, men med sikte på att inte överstiga 1,5 grader (Parisavtalet). För att nå Parisavtalets övergripande temperaturmål behöver länderna senast vid mitten av detta århundrade ha uppnått nettobalans i sina utsläpp. FN varnar för att om den globala snittemperaturen fortsätter öka, i samma takt som nu, kommer världen i stället att gå mot tre graders uppvärmning, vilket inte skapar förutsättningar för goda livsvillkor för vare sig nuvarande eller kommande generationer. 

De planetära gränserna omfattar nio identifierade miljöproblem som vart och ett
har ett tröskelvärde som inte bör överskridas (se faktaruta). Dessa tröskelvärden fungerar som globala indikatorer på ekologisk hållbarhet och definierar de ramar för vad som är säkert att verka inom. Konceptet bidrar till en vetenskaplig grund att förhålla sig till i arbetet med Agenda 2030-målen. Termodynamikens första och andra lag säger oss att de naturliga ramarna innebär att det finns en gräns för hur naturens resurser kan användas. Vi kommer förr eller senare att behöva betala för produkter och bekvämligheter liksom restprodukter och sopor avfall som skapas i dagens konsumtionssamhälle. Med cirkulär ekonomi menas att vi inte slänger varor i lika stor utsträckning som tidigare, utan återvinner, reparerar och återanvänder så mycket material och varor som möjligt och
så länge det går. På så vis använder vi mindre av jordens resurser och dessutom minskar vi vårt avfall. Att gå mot en cirkulär ekonomi är nödvändigt för att uppnå en hållbar utveckling. Produktion av varor och tjänster får inte kompromissa med ekosystemens bärförmåga, det vill säga naturen måste hinna återskapa uttagna resurser.

Sollentunahem har identifierat klimatpåverkan, biologisk mångfald och hållbart nyttjande av naturresurser som väsentliga hållbarhetsfrågor.

Relevanta globala hållbarhetsmål är:
7. Hållbar energi för alla
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
15. Ekosystem och biologisk mångfald

Mål och mätetal

Sollentunahem har ställt sig bakom Sveriges Allmännyttas klimatinitiativ som omfattar två övergripande mål:

• En fossilfri allmännytta senast år 2030.
• 40 % lägre energianvändning till år 2030 räknat från år 2007 (Klimatinitiativets mål är 30 %).

Sollentunahem har ännu inget specifikt mål eller mätetal kopplat till hållbart nyttjande av naturresurser eller biologisk mångfald, men en redogörelse finns i punktform över vilka aktiviteter som har vidtagits (se sidan för Hållbarhet i nybyggnation, underhåll och fastighetsskötsel) Arbetet
med att se över lämpliga mätetal är planerat till
2024.